[6] Eistra ‘of the Estonians’: Most eds (Hkr 1893-1901; ÍF 26; Hkr 1991; Yng 1912; Yt 1925; Åkerlund 1939, 106) have retained Eistra as it appears in Kˣ, but Skj B and Skald present a conjectural Eista, supposed to be the older form, cf. Aestii in Tacitus, Germania 1967, 504, 508-10.
References
- Bibliography
- Skj B = Finnur Jónsson, ed. 1912-15b. Den norsk-islandske skjaldedigtning. B: Rettet tekst. 2 vols. Copenhagen: Villadsen & Christensen. Rpt. 1973. Copenhagen: Rosenkilde & Bagger.
- Skald = Kock, Ernst Albin, ed. 1946-50. Den norsk-isländska skaldediktningen. 2 vols. Lund: Gleerup.
- ÍF 26-8 = Heimskringla. Ed. Bjarni Aðalbjarnarson. 1941-51.
- Hkr 1893-1901 = Finnur Jónsson, ed. 1893-1901. Heimskringla: Nóregs konunga sǫgur af Snorri Sturluson. 4 vols. SUGNL 23. Copenhagen: Møller.
- Hkr 1991 = Bergljót S. Kristjánsdóttir et al., eds. 1991. Heimskringla. 3 vols. Reykjavík: Mál og menning.
- Yng 1912 = Finnur Jónsson, ed. 1912. Ynglingasaga. Copenhagen: Gad.
- Yt 1925 = Noreen, Adolf, ed. 1925. Ynglingatal: Text, översättning och kommentar. Stockholm: Lagerström.
- Germania 1967 = Much, Rudolf, ed. 1967. Die Germania des Tacitus. 3rd edn. Heidelberg: Winter.
- Åkerlund, Walter. 1939. Studier över Ynglingatal. Skrifta utgivna av Vetenskaps-Societeten i Lund 23. Lund: Gleerup.