Knátti endr
at Uppsǫlum
ánasótt
Aun of standa.
Ok þrálífr
þiggja skyldi
jóðs alað
ǫðru sinni.
Ok sveiðurs
at sér hverfði
mækis hlut
inn mjávara,
es okhreins
ôttunga rjóðr
lǫgðis odd
liggjandi drakk.
Máttit hárr
hjarðar mæki
austrkonungr
upp of halda.
Ánasótt knátti endr of standa Aun at Uppsǫlum. Ok þrálífr skyldi þiggja ǫðru sinni alað jóðs. Ok hverfði at sér inn mjávara hlut mækis sveiðurs, es rjóðr ôttunga drakk liggjandi odd lǫgðis okhreins. Hárr austrkonungr máttit of halda upp mæki hjarðar.
Decrepitude long ago overtook Aunn at Uppsala. And the one tenacious of life had to receive the food of an infant a second time. And he turned the narrower part of the sword of the bull [HORN] toward himself when the reddener of kinsmen [= Aunn] drank lying down [from] the tip of the sword of the yoke-reindeer [BULL > HORN]. The grey-haired eastern king could not hold up the sword of the bull [HORN].