Rolf Stavnem (ed.) 2012, ‘Hallar-Steinn, Rekstefja 28’ in Diana Whaley (ed.), Poetry from the Kings’ Sagas 1: From Mythical Times to c. 1035. Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages 1. Turnhout: Brepols, p. 930.
Hilding hvasst frák ganga
— hann réð prútt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
ríp — í bratta gnípu.
Þrekleyfðr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigrþoll svá barg stillir —
sinn dreng ok gekk lengra.
Frák hilding ganga hvasst í bratta gnípu; hann réð prútt ept manni; ráðvandr ræsir hendi ríp. Þrekleyfðr þengill hafði dreng sinn und hendi ok gekk lengra; þat vas endr; stillir barg svá {sigrþoll}.
‘I have heard that the war-leader went vigorously up the steep peak; he went bravely after the man; the upright ruler grasped the crag. The prince praised for his strength held his follower under his arm and went on further; that was long ago; thus the leader saved the victory-fir [WARRIOR]. ’
See sts 26 and 27. King Óláfr challenges his men to rescue their crag-fast companion, but none dares, so he climbs up with astonishing ease and carries the man to safety.
Text is based on reconstruction from the base text and variant apparatus and may contain alternative spellings and other normalisations not visible in the manuscript text. Transcriptions may not have been checked and should not be cited.
Hilding hvasst frák ganga
— hann réð prútt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
rípr — í bratta gnípu.
Þrekleyfðr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigrþoll svá barg stillir —
sinn dreng ok gekk lengra.
Hildíng hvast fra ek ga | nga hann red prvtt eptir manni . rað vandr ręsir | hendi ripr j bratta gníppv þręckleyfdr . þe | íngill hafdi þat var endr vnd hendi sigrþoll | sva barg stillir . sínn dreíng ok geck leíngra. |
(VEÞ)
Hilding hart frák ganga
— hann réð prútt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
ríp — í bratta gnípu.
Þrekleyfðr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigrþoll bar svá stillir —
sinn dreng ok gekk lengra.
Hilldingh hart fra ek ganga . hann reð prvðt eptir manni . rað vandr hilmir ren | di . ríp i bratta gnípu . þrek leyfðr þengill hafði . þat var endr vnd | hendi . sigrþoll bar sva stillir . sinn dreng ok geck lengra.
(VEÞ)
Hilding hart frák ganga
— hann réð prútt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
ríp — í bratta gnípu.
Þrekleyfðr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigr-þollr svá bar stillir —
sinn dreng ok gekk lengra.
Híllding hart fra ek ganga | hann ríeð pruttt eftir manní ʀaðuanndr hilmiʀ ʀendi | ʀíp ibratta gnípu · þrekleyfðr þeingíll hafði | þat var enndr vnnd · henndi · sigrþollr sva bar stilliʀ sinndr | eíng ok gieck leingra ·
(VEÞ)
Hilding hart frák ganga
— hann réð prútt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
ríp — í bratta gnípu.
Þrek-reyfdr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigr-þollr svá bar stillir —
sinn dreng ok gekk lengra.
Hilldíng hart fra ek ganga · hann r | ied prutt ept manne · raduandr hilmir rendi rip | i bratta gnipv · þrekreyfdr þengill hafdi · þat | var endr vnd hendí · sígrþollr sva bar stillir · sínn | dreíng ok geck leíngra ·
(VEÞ)
Hilding hart frák ganga
— hann réð prútt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
í ríp — í bratta gnípu.
Þrek-reyfdr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigr-þollr svá bar stillir —
sinn dreng ok gekk lengra.
Hilldíng hart fra ek ganga hann ríed prvtt eptir | manni . radvandr hilmir rendi irip j bratta gnípv | þrekreyfdr þengill hafdi . þat var endr vnd hendi | sigrþollr sva bar stillir sínn dreíng ok geck lengra. |
(VEÞ)
Hilding hvort frák ganga
— hann réð framt ept manni —
— ráðvandr ræsir hendi
ríp — í bratta gnípu.
Þrekleyfðr þengill hafði
— þat vas endr — und hendi
— sigrþoll svá bar stillir —
sinn dreng er gekk lengra.
H?i?llding | huort fra ek ganga hann ʀed framt eftir manni ʀadvandr hilmir ʀende | ʀíp j bratta gnípu þrekleyfdr þeingill hafde þat var endr und hende | sigr þoll suo bar stillir sínn dreíng er gek leíngra ·
(VEÞ)
Skj: Hallar-Steinn, 1. Rekstefja 28: AI, 550, BI, 532, Skald I, 259; ÓT 1958-2000, II, 231 (ch. 237), Flat 1860-8, I, 465; SHI 3, 262-3, CPB II, 299, Wisén 1886-9, I, 49, Finnur Jónsson 1893b, 164, Konráð Gíslason 1895-7, I, 273-4.
Use the buttons at the top of the page to navigate between stanzas in a poem.
The text and translation are given here, with buttons to toggle whether the text is shown in the verse order or prose word order. Clicking on indiviudal words gives dictionary links, variant readings, kennings and notes, where relevant.
This is the text of the edition in a similar format to how the edition appears in the printed volumes.
This view is also used for chapters and other text segments. Not all the headings shown are relevant to such sections.