[1] søkkva ‘with treasures’: Kock, following the majority reading of the mss, interprets søkkva as gen. pl. of søkk n. ‘jewel, treasure, gold’ (see NN §1783), which is rare and even of uncertain existence (see Note to Eyv Hál 1/10); this is followed in ÍF 27, and here. Skj B emends to sóknar, hence ǫrr sóknar ‘generous in/with attack’, a form recorded in no ms. ÍF 29 preserves sókna (gen. pl.) ‘of attacks, war’, the reading of FskAx (and Flat). LP: søkkvi suggests instead that this is the noun søkkvi ‘enemy’, in error for sóknar .
References
- Bibliography
- Skj B = Finnur Jónsson, ed. 1912-15b. Den norsk-islandske skjaldedigtning. B: Rettet tekst. 2 vols. Copenhagen: Villadsen & Christensen. Rpt. 1973. Copenhagen: Rosenkilde & Bagger.
- NN = Kock, Ernst Albin. 1923-44. Notationes Norrœnæ: Anteckningar till Edda och skaldediktning. Lunds Universitets årsskrift new ser. 1. 28 vols. Lund: Gleerup.
- LP = Finnur Jónsson, ed. 1931. Lexicon poeticum antiquæ linguæ septentrionalis: Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog oprindelig forfattet af Sveinbjörn Egilsson. 2nd edn. Copenhagen: Møller.
- ÍF 26-8 = Heimskringla. Ed. Bjarni Aðalbjarnarson. 1941-51.
- ÍF 29 = Ágrip af Nóregskonunga sǫgum; Fagrskinna—Nóregs konungatal. Ed. Bjarni Einarsson. 1985.
- Internal references
- Russell Poole (ed.) 2012, ‘Eyvindr skáldaspillir Finnsson, Háleygjatal 1’ in Diana Whaley (ed.), Poetry from the Kings’ Sagas 1: From Mythical Times to c. 1035. Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages 1. Turnhout: Brepols, p. 197.