Rolf Stavnem (ed.) 2012, ‘Hallar-Steinn, Rekstefja 17’ in Diana Whaley (ed.), Poetry from the Kings’ Sagas 1: From Mythical Times to c. 1035. Skaldic Poetry of the Scandinavian Middle Ages 1. Turnhout: Brepols, p. 917.
Grár reif (gerðu drífu)
— gall brandr við slǫg — (randa)
trǫllmarr trýni sollin
(tveir nafnar) hræ jafnan.
Sœnskr herr sigri þorrinn;
sverð beit, en fló peita;
hríð óx; hǫlðar flýðu.
Hollr ok fremstr at ǫllu.
{Grár trǫllmarr} reif jafnan sollin hræ trýni; tveir nafnar gerðu {drífu randa}; brandr gall við slǫg. Sœnskr herr þorrinn sigri; sverð beit, en peita fló; hríð óx; hǫlðar flýðu. Hollr ok fremstr at ǫllu …
‘The grey troll-woman’s steed [WOLF] tore swollen corpses steadily with its snout; the two namesakes engaged in a snow-storm of shields [BATTLE]; the sword resounded against weapons. The Swedish army [was] deprived of victory; sword bit and spear flew; the onslaught grew; men fled. Faithful and foremost in all things … ’
The stanza is quoted to verify the fierceness of the battle between Óláfr Tryggvason and Óláfr sœnski.
[8]: For this line of the refrain, see Note to st. 9/8. Hollr ‘faithful’ is an emendation here, but it is the reading of Bb(111vb) in st. 11/8.
Text is based on reconstruction from the base text and variant apparatus and may contain alternative spellings and other normalisations not visible in the manuscript text. Transcriptions may not have been checked and should not be cited.
gjá reif (gjǫrði drífu)
— gall brandr við slǫg — (randa)
†trollz matr† trýni sollin
(tveir nafnar) þar jafnan.
Sœnskr herr sigri þorrinn;
sverð beit, en fló peita;
hríð óx; hǫlðar †flvdę†.
†holl† ok fremstr at ǫllu.
Gia reif g⸌i⸍ørði drifv . gallbrandr vid slavg randa . | trollz matr trýní sollínn . tveír nafnar þar iaf | nnann . svęnskr herr sigri þorrínn . sverd beit en flo | peíta . hríd ox hꜹlldar flvdę holl ok fremstr at ol ⸝⸝ lv |
(VEÞ)
Grár reif (gjǫrði drífu)
— gall brandr við slǫg — (randa)
trǫllmarr trýni sollin
(tveir nafnar) hræ jafnan.
Sœnskr herr sigri þorrinn;
sverð beit, en fló peita;
hríð óx; hǫlðar flýðu.
†holl† ok fremstr at ǫllu.
Graʀ reíf gior | di drifv gall brandr vid slavg randa troll marʀ tryni sollinn | tveir nafnar hræ iafnan svænskur herʀ sigri þorrinn sverd beít | en flo peíta hrid ox havldar flydu holl ok fremstr at ollo |
(VEÞ)
gjá reif (gerðu drífu)
— gall brandr við slǫg — (randa)
†traullan trut var† sollin
(tveir nafnar) þar jafnan.
sœnski herr var sigri þorrinn;
sverð beit, en blá peita;
hríð óx; hǫlðar flýði.
†holl† ok fremstr at ǫllu.
Gia reif giordv | drifu · gall brandr vid slaug randa · traullan trut | var sollinn · tueir nafnar þar iafnan · suænski herr || var sigri þorrinn · suerd beit en bla? peíta · hrid ox hau | ldar flydæ · holl ok fremzstr at ollu ·
(VEÞ)
gjá reif (gerðu drífu)
— gall brandr við slǫg — (randa)
†traullan† trúr var sollin
(tveir nafnar) þar jafnan.
Sœnskr herr var sigri þorrinn;
sverð beit, en blá peita;
hríð óx; hǫlðar flýðu.
†holl† ok fremstr at ǫllu.
Gia reif gerdv drifv gall | brandr vid slavg randa trꜹllann trvr var sollín tver nafnar | þar jafnnan. svęnskr herr var sigri þorrínn . sverd beit | en bla peíta . hrid ox hꜹldar flydv holl ok frem | str at ollv.
(VEÞ)
Grár reif (gerðisk drífa)
— gall brandr †vít† slǫg — (randa)
†tro᷎ll maarr† trýni sollin
(tveir nafnar) hræ jafnan.
Sœnskr herr sigri þorrinn;
sverð beit, en fló peita;
hríð óx; hǫlðar flýði.
†holl† ok fremstr at ǫllu.
Grár ʀeif gerdizst drifa gall brandr vít | slo᷎g ʀanda tro᷎ll matrr tryne sollínn · tueír nafnar hrę íafnnan | sænskr herr sigri þorrin suerd bæit en flo peíta · hrid ox ho᷎ldar | flyde holl ok fremzstr at ollu ·
(VEÞ)
Skj: Hallar-Steinn, 1. Rekstefja 17: AI, 547, BI, 529, Skald I, 257, NN §§1178-9; ÓT 1958-2000, II, 270 (ch. 250), Flat 1860-8, I, 484; SHI 3, 254-7, CPB II, 297-8, Wisén 1886-9, I, 48, Finnur Jónsson 1893b, 164, Konráð Gíslason 1895-7, I, 244-8.
Use the buttons at the top of the page to navigate between stanzas in a poem.
The text and translation are given here, with buttons to toggle whether the text is shown in the verse order or prose word order. Clicking on indiviudal words gives dictionary links, variant readings, kennings and notes, where relevant.
This is the text of the edition in a similar format to how the edition appears in the printed volumes.
This view is also used for chapters and other text segments. Not all the headings shown are relevant to such sections.