[3] hlýði ‘may ... listen’: Skj B conjectures heyri instead of hlýði, given by all mss, to achieve the expected hending. Despite Skj A and SnE 1998, I, 163 attributing the conjecture to him, Konráð Gíslason repeatedly rejects it (Konráð Gíslason 1872, 14; Konráð Gíslason 1892, 18, 99). Kock (Skald) and Faulkes (SnE 1998) also adhere to the mss. Emendation is unnecessary since the hending is also missing in the first line, as noted by Konráð Gíslason (1872, 14) and Kock (NN §392). Moreover it is apparent that Einarr links ll. 3 and 4 through a hending in the introductory sts 1-5: 1. fyrða – fjarð, 3. alda – ǫldr (ms. aldr), 4. sorgar – bergs, 5. ausa – austr. Hlýði ‑ hljóð fits well with this special use of rhyme.
References
- Bibliography
- Skj A = Finnur Jónsson, ed. 1912-15a. Den norsk-islandske skjaldedigtning. A: Tekst efter håndskrifterne. 2 vols. Copenhagen: Villadsen & Christensen. Rpt. 1967. Copenhagen: Rosenkilde & Bagger.
- Skj B = Finnur Jónsson, ed. 1912-15b. Den norsk-islandske skjaldedigtning. B: Rettet tekst. 2 vols. Copenhagen: Villadsen & Christensen. Rpt. 1973. Copenhagen: Rosenkilde & Bagger.
- Skald = Kock, Ernst Albin, ed. 1946-50. Den norsk-isländska skaldediktningen. 2 vols. Lund: Gleerup.
- NN = Kock, Ernst Albin. 1923-44. Notationes Norrœnæ: Anteckningar till Edda och skaldediktning. Lunds Universitets årsskrift new ser. 1. 28 vols. Lund: Gleerup.
- SnE 1998 = Snorri Sturluson. 1998. Edda: Skáldskaparmál. Ed. Anthony Faulkes. 2 vols. University College London: Viking Society for Northern Research.
- Konráð Gíslason, ed. 1892a. Udvalg af oldnordiske skjaldekvad, med anmærkninger. Copenhagen: Gyldendal.
- Konráð Gíslason. 1872. Nogle bemærkninger om skjaldedigtens beskaffenhed i formel henseende. Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, ser. 5, Historisk og philosophisk Afdeling 4/7. Copenhagen: Luno.