[2] Ôlfr ‘Álfr’: This is presumed to have developed from a cpd name *Aðwolfʀ < *Aþawulfaz, arising from loss of ð (cf. ANG §228) and u-umlaut (Yt 1925). Noreen (1912b, 129; Yt 1925) and Åkerlund (1939, 91) spell it Ǭolfr, but the contracted form is indicated here. The simplex form Alfr, from the noun alfr ‘elf’ (LP: Alfr), is preferred in Hkr 1893-1901, Skj B, Skald and ÍF 26, but this is less likely since alfr is attested only as the first or last element of personal names in Swedish runic texts (cf. Peterson 2007, 19-20).
References
- Bibliography
- Skj B = Finnur Jónsson, ed. 1912-15b. Den norsk-islandske skjaldedigtning. B: Rettet tekst. 2 vols. Copenhagen: Villadsen & Christensen. Rpt. 1973. Copenhagen: Rosenkilde & Bagger.
- Skald = Kock, Ernst Albin, ed. 1946-50. Den norsk-isländska skaldediktningen. 2 vols. Lund: Gleerup.
- LP = Finnur Jónsson, ed. 1931. Lexicon poeticum antiquæ linguæ septentrionalis: Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog oprindelig forfattet af Sveinbjörn Egilsson. 2nd edn. Copenhagen: Møller.
- ANG = Noreen, Adolf. 1923. Altnordische Grammatik I: Altisländische und altnorwegische Grammatik (Laut- und Flexionslehre) unter Berücksichtigung des Urnordischen. 4th edn. Halle: Niemeyer. 1st edn. 1884. 5th unrev. edn. 1970. Tübingen: Niemeyer.
- ÍF 26-8 = Heimskringla. Ed. Bjarni Aðalbjarnarson. 1941-51.
- Hkr 1893-1901 = Finnur Jónsson, ed. 1893-1901. Heimskringla: Nóregs konunga sǫgur af Snorri Sturluson. 4 vols. SUGNL 23. Copenhagen: Møller.
- Yt 1925 = Noreen, Adolf, ed. 1925. Ynglingatal: Text, översättning och kommentar. Stockholm: Lagerström.
- Noreen, Adolf. 1912b. ‘Forsök till en rekonstruktion af Ynglingatal jämte øfversättning’. In Studier tillägnade Karl Warburg på hans sextioårsdag af vänner och lärjungar. Stockholm: Norstedt, 125-35.
- Peterson, Lena. 2007. Nordiskt runnamnslexikon. 5th edn. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen.
- Åkerlund, Walter. 1939. Studier över Ynglingatal. Skrifta utgivna av Vetenskaps-Societeten i Lund 23. Lund: Gleerup.